Idag har jag fått reda på en stor sak och jag tycker det är viktigt för alla i VÄRLDEN att veta detta. Men efter som att jag just nu bara riktar mig till Sverige är de en stor sak med! Det är så att jag idag har fått lärdom om en man som jag inte kände till innan, hans namn är  Josef Kony och är världens mest kriminella person. Denna man har jag ,och väldigt många till i Sverige, ALDRIG hört talas om!

Han har gjort mycket ont här i världen men är inte någon känd person om man ska tex. jämföra med Hitler eller Stalin. 

Han finns in Uganda och har bland annat utfört dessa brott;

• Mord
• Slaveri
• Våldtäkt
• Misshandel
• Plundring
• Tvångs Rekvitering

Kidnappning av barn för att sedan göra de till soldater i hans arme

Här är videon som förklarar allt om det jag skriver om och försöker få fram! Den finns även på deras hemsida som jag länkar längre ner!

http://www.youtube.com/watch?v=Y4MnpzG5Sqc

Här är även en länk till en organisation som bekämpar denne man för att få honom arresterad. Ni kan också bidra med era stöd  genom att dela eran Mail till denna organisation!

http://s3.amazonaws.com/kony2012/kony-4.html

Du som läser detta inlägg kanske är misstänksam över om detta kan stämma, men ta reda på det, jag vill verkligen inte lura någon! Se videon!  

Ha det!

//LexX 

man har hört så mycket om att det är svårt att vara utan mobil, men  det finns faktiskt viktigare saker än att sitta och smsa och vara uppdaterad vad alla gör. Man har hört om olika tester hur jobbigt det kan vara de första dygnen utan mobil och att det sedan lättar, men jag måste påpeka att det är inte så svårt. 

Om man ska utgå från mig så smsar jag gärna i genomsnitt 4.000 sms i månaden, var av 70% är viktiga sms.  Men nu på 3 dygn har det mer varit avkopplande att inte behöva veta att man måste sitta och stirra på mobilen för att vänta på ett svar. Men sen förstår jag dem som blir galna av att inte ha något att pilla på, någon slags "trygghet" av att veta att man kan sms bara för att man hart tråkigt. 

Anledningen till min Mobil löshet är för det klassiska misstaget, jag glömde laddaren. Och efter som att ingen av dem jag bor med eller dem jag umgås med har en liknande mobil så får jag vara utan mobil i 2 - 3 dygn till. Men jag har inte blivit galen... ÄN!

De senaste 2 nätterna har jag lidit av svåra mardrömmar. Jag brukar kunna hantera vissa situationer men när drömmarna blir så verkliga att man känner dofter så blir min hjärna lite galen. Dessa två nätter har jag drömt om mord. 

Det var samma person som var mördaren och jag vet vem det är exakt. 

Denne mördares offer är väldigt nära vänner till mig och de som jag mins mest var på platser som i mitt hem och i skogen.

Jag vet inte hur jag ska tolka mina drömmar, jag brukar inte vara så insatt i just dröm världen i sovande tillstånd, men jag tror inte att det var så betydelsefullt ändå. Händer det i natt igen så hoppas jag att jag i drömmen agerar annorlunda än vad jag gjorde innan. 

Men ska man egentligen tro på allt man drömmer eller ska man bara låta det finnas kvar som "minnen"? Visst att minnen kan bli drömmar och tvärt om, men kan man inte då bli förvirrad och växla dessa olika ting med varandra? 

Olika Religioner tycker är intressant ämne. Skulle det inte ha varit ganska lärorikt att få titta med och lyssna på när alla olika religioner skulle sitta i samma rum och diskutera. Det som kan vara väldigt intressant är om an skulle ställa var och en inom den religionen de tror på om varför de tror just så som de gör. Varför de följer dessa regler och varför de tror att deras skrifter är mer sannolik än de andas.

Det är tyvärr många idag som inte kan förklara varför de ex. är kristna eller tror på att Big Bang skapade jorden. Jag kan förstå vissa att det är svårt att tro på något de inte kan se eller ta på, men visst kan det vara skönt att ha något/någon som man tror på ?

Och varför tar många illa upp för att man ofta ifrågasätter en annan religion? Om jag ska ta mig själv och vara lite subjektiv måste jag säga att jag ifrågasätter  all slags religion på grund av min egna tvivel på mycket. Så för att få en försäkran på att vissa saker kanske stämmer måste man kunna fråga utan att få ett svar som om man menade illa.

Ha det!

//LexX

"Jag seglar på ett par vita moln, men vet ej vart jag är på väg.

Du vet hur mycket ja älskade dig men nu går jag i förväg. 

Jag seglar på ett par vita moln och hoppas du förstår

Att ju längre tid jag spenderar tid med dig river du upp mina sår."

LexX 2012-4/3

Fy vilken dikt man kan komma på när man är Trött, seg och allmänt.... Dryg??

Men så som det står i texten känner jag just nu. Den känslan suger för all jag vill göra är att vara med den personen. Den här personen var den jag vill dela mitt liv med ett bra tag. Men som denne person en gång sa : Shit happends.

De orden tog kol på mig ett tag men jag är över det nu. Framtiden har mer att erbjuda och det ska man ju vara öppen för.

Jag vet att kärleks drama och allt var det är, är ganska överskattat och för mig att visa känslor för en annan är svårt . Det är många som kan känna så, så jag vill visa att ni många inte är ensamma!

Men helt seriöst, jag kan inte släppa tanken på hur det kunde varit. Kan man det någonsin?

//LexX

Det värsta som finns är bra minnen som man får upp när man umgås med den man en gång älskade. Att få känna den där tryggheten och att bara få vara. Att veta att den personen kände en från förr Få höra om man ändrats, på gott och ont.  Drömma sig tillbaka där man en gång var och känna glädjen eller till och med lyckan i det man hade är ett nerv sprakande projekt i både kropp och själ, Men att i samma stund vakna upp ur den här sköna "drömmen" eller visionen är riktigt drygt. Minnen som var fina förvandlas till hemska och man minns mer varför det tog slut från början.

Jag insåg att idag fick jag känna allt detta på mer än 2 timmar. Och ska jag vara ärlig, skulle jag göra om den trippen 100 Gånger om. Kanske inte ett förhållande igen, men känslan, den klår vissa känslor!

Ha det 

//LexX

Om mindre än en timma ska jobb hinna ikapp mig.... Jag förstår inte att man ibland orkar gå med på saker man ändå inte tjänar på. Men att vara snäll är väl lönsamt? Eller? Men det är gött att veta att man åstadkommit något än att bara slösa tid på en dator.

Kan man leva livet helt ut om man lever skyddat från alla världens hemsk heter? Du har ju val hela tiden och bland dessa val har man ett val att leva varje dag som om den var den sista eller leva i framtiden. Men hur om man då lever för dagen hur kan man planera för det som är stort som ex. Bröllop. Och om man lever i framtiden, hur vet man då att nuet är bra?

Ha det så länge och sov för mig!

//LexX

Helt underbart med det här och plugga sena nätter ,eller vad tycker ni?

Kan inte bärga mig tills imorgon då allt det jag har på papper( alltså mer eller mindre 10-18 s) ska redovisa det!!! Helt under bart.... Men det finns värre, människor som svälter och folk som är för snåla för att hjälpa dem fattiga i andra länder. Och värre uppgifter såklart.

Men helt ärligt, jag vill få detta projektet gjort så att jag slipper det!

Det finns fler som jag som gör allt i sista minuten och ni som känner er träffade, ja, ni vet ju hur jag känner mig nu i denna stund. Jag kan dock inte säga att jag är över stressad. Men lite över trött.

Jag sitter just nu och funderar på varför jag slösar min energi på att skriva ett blogginlägg när jag är så här trött, svaret är ganska enkelt; Jag behöver rensa av ,eller säger man ur?, mitt huvud. Nej! Upp med mungiporna och försöka återgå till mer pluggande. Det jag ser fram emot mest just nu är en skön dusch och en säng. Vilken som helst... Nej, fy LexX, det här är bannemej ingen sympati blogg! Och det värsta är att jag är sjukt sugen på en saftig stek! Eller något grillat.... Hmmm Ja det får väl bli något sådant imorgon.

Men en positiv sak som jag hoppas blir av är att jag kommer få träningsverk imorgon Och nu undrar man ju varför in i gallsindagar man blir glad för det, enkelt, då känns det lite att man lever! 

Ha det så länge och go kväll om jag inte skriver mer i dag eller i natt!

//LexX

Jag kände för att skriva ett sanbb inlägg. Anledningen till att jag är uppe nu är faktiskt skolarbete för en gånskull. Sen kom jag på en mästar plan, jag skriver ett tal till sista dagen av min nuvarande skolgång.

Men det som slog mig, hårt som en krock utan bälte i bilen, var att varför man ibland blir mer engagerad i saker när det nästan är för sent att bli engagerad. Ett bra exempel är ju när man går i skolan. Är det inte så att man då tänker tillbaka på den första tiden man började och försöker minnas vad det man har presterat, hur lite man kunde då och hur enormt mycket man har lärt sig.

Men även relationer känner jag att man kan få engagemang för sent med. För är man inte riktigt engagerad inom en relation eller ett förhållande så tröttnar man på den personen rätt snabbt, eller? 

Ha en go natt och jag hoppas ni har lagt er tidigare än mig!

//LexX